RUT-avdragets konsekvenser för arbetsmarknadsintegreringen av utrikes födda med flyktingbakgrund
Author(s): Karin Halldén, Anders Stenberg
Wednesday 14 | 15:00-15:20
Room: TP54
Session: Outsourcing household work across Europe: effects from a social and gender-equality perspective
Introduktion
De senaste åren har behovet av lågkvalificerade jobb debatterats då endast en liten del av sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden utgörs av arbeten som inte kräver formell utbildning (SCB 2017), samtidigt som det senaste decenniets flyktinginvandrare i större utsträckning än tidigare saknat högre utbildning (Nordström-Skans m.fl. 2017). Städbranschen består, till stor del, av sådana ”enkla jobb” bl.a. då språkkravet är relativt lågt. RUT-avdraget, en skattereduktion som sänker priset på hushållsnära tjänster med 50%, ses således av vissa som ett centralt verktyg för ökad arbetsmarknadsintegration av utrikes födda med flyktingbakgrund och flyktinganhöriga (med en gemensam benämning kallade flyktinganknutna).
Syfte
Artikelns syfte är att undersöka i vilken utsträckning städbranschen/RUT-avdraget med s.k. ”enkla jobb” bidrar till integrationen av flyktinganknutna på den svenska arbetsmarknaden.
Data och forskningsfrågor
Våra kvantitativa analyser baseras på data från SCB:s befolkningsregister STATIV 2000 – 2018. Två delfrågor studeras; (1) i vilken utsträckning flyktinganknutna får sitt första jobb inom städyrket, samt (2) sambandet mellan att få sitt första jobb inom städyrket och framtida sysselsättning och årsinkomster. Vi jämför städyrket med de yrken som är vanligast förekommande när flyktinganknutna för första gången registreras som anställda på den svenska arbetsmarknaden: arbeten inom restaurang, försäljning och vård.
Preliminära resultat
Resultaten visar bl.a. att andelen utrikes födda är hög i städyrket och den har ökat stadigt under 2000-talet från cirka 30% år 2000 till cirka 45% år 2018. Dock är dessa individer inte primärt flyktinganknutna och de kommer i hög utsträckning från (öst)Europa. Således kan man anta att dessa anställda i stor utsträckning utgörs av arbetskraftsinvandrare vilket inte nödvändigtvis är relaterat till frågan om arbetsmarknadsintegration. Avseende andelen flyktinganknutna anställda i städyrket ökade den mellan över perioden, men inte mer än gruppen ökat i befolkningen generellt. Snarare har andelen anställda flyktinganknutna i städyrket minskat över tid. Vidare finner vi att de flyktinganknutna som får sin första anställning i städyrket tenderar att komma in på arbetsmarknaden relativt snabbt. På senare år har dock främst restaurangyrket kännetecknats av kort etableringstid från ankomst till Sverige till första anställning. Vi visar även att flyktinganknutna som fått sin första anställning inom vårdyrket är de som har högst benägenhet att stanna i sitt första yrke över tid.
Våra analyser visar också att kvinnor med flyktinganknytning som fått sin första anställning i städyrket i genomsnitt har högre sysselsättning under de första åren jämfört med kvinnor som fått sin anställning i de andra yrkena. För flyktinganknutna män är andelarna högre för både städ- och restaurangyrkena. Efter sju till nio år återfinns de högsta sysselsättningsnivåerna inom vårdyrket för både män och kvinnor.
Slutligen är de genomsnittliga årsinkomsterna inledningsvis något högre för nyanlända flyktinganknutna som får en anställning i städyrket, speciellt bland kvinnor. Efter några år är skillnaderna mindre och från det tionde året är inkomsterna bland både kvinnor och män högst i vårdyrket.